Vart är åskan nu?
Realtid · Sverige & Norden
Myter och fakta
Det finns många seglivade missuppfattningar om blixtar. Flera av dem kan vara direkt farliga att tro på. Här reder vi ut vad som faktiskt stämmer.
"En blixt slår aldrig ned på samma ställe två gånger"
En av de mest spridda myterna, och en av de mest felaktiga. Empire State Building träffas i genomsnitt 20–25 gånger per år. Kaknästornet och andra höga strukturer i Sverige träffas regelbundet. Blixten söker den enklaste vägen till marken, och ett högt objekt med god jordkoppling är alltid ett attraktivt mål.
"Gummisulade skor skyddar mot blixtnedslag"
En blixt bär hundratals miljoner volt. Det tunna gummilagret i en sko gör ingen som helst skillnad mot den energin. Den vanligaste dödsorsaken är stegspänning, det vill säga strömmen som sprider sig längs markytan från nedslaget. Inga skor skyddar mot det.
"Mobiltelefoner lockar till sig blixtar"
En mobiltelefon avger radiovågor, inte statisk elektricitet. Den är alldeles för liten för att påverka var en blixt slår ned. Myten spred sig på 1990-talet när mobiler blev vanliga. Däremot: håller du telefonen mot örat utomhus kan ett nedslag i närheten skada ansiktet via chockvågen.
"Om det inte regnar är du säker"
Blixtar kan slå ned upp till 15–20 kilometer framför åskvädrets synliga front, i fullständigt klart väder. Det kallas en blixt ur det blå. Om du hör åska befinner du dig inom räckhåll och bör söka skydd oavsett himmelsfärg.
"Att ligga platt på marken skyddar mot blixten"
Att lägga sig ned ökar din kontaktyta med marken avsevärt och gör dig mer utsatt för stegspänning. Rätt teknik om du är fast på öppen mark: böj knäna, håll fötterna ihop, kupa händerna över öronen och sänk tyngdpunkten. Lägg dig inte ned.
"Bilar är farliga under åska för att de har gummihjul"
En stängd metallbil är faktiskt ett utmärkt skydd. Det beror inte på att gummihjulen isolerar (de gör ingen skillnad mot hundratals miljoner volt) utan på att metallskrovet fungerar som en Faradaybur och leder strömmen runt passagerarna och ned i marken. Undvik att röra metalldetaljer under ett faktiskt nedslag.
"Blixten är rak"
Blixten följer joniserade luftmolekyler i ett sicksackmönster. Ledarslaget rör sig i ryckiga steg om ungefär 50 meter i riktning mot den bästa ledaren, vilket sällan är en rak linje. Det vi ser som en rak blixt är i verkligheten ett kraftigt sicksackmönster som bara ser rakt ut på avstånd.
"Det åskar bara på sommaren"
Sommar är högsäsong i Sverige: 85–90 procent av alla blixtar faller under juni till augusti. Men vinteråska förekommer, framför allt längs kusterna vid kraftiga frontpassager. Det finns registrerade blixtnedslag i Sverige under alla tolv månader.
"Träd är säkra att stå under om de inte är de högsta i närheten"
Det spelar ingen roll om trädet är det lägsta i närheten. Blixten kan slå ned i det lägsta trädet, och stegspänningen kan vara dödlig på upp till 20 meters avstånd. Alla träd är farliga under åska.
"Du kan se var en blixt slår ned"
Det du ser är returslaget, strömmen som rasar uppåt med en tredjedel av ljusets hastighet. Du ser alltså effekten av nedslaget i efterhand. Blitzortungs realtidsdata trianguleras från elektromagnetiska pulser och visas på kartan inom 1–3 sekunder efter nedslaget.